Idag kände jag vår i bröstet när jag satt under värmelamporna och drack öl. Det var nånstans där mitt i ett gapskratt från mina klasskompisar som våren visade lite av sin närvaro. Jag kände våren. Den var där. Och jag mådde så jävla  bra för en liten stund. Och det känns som att det faktiskt kommer fixa sig. Och jag kommer överleva. Och när jag kom hem satte jag igång Okkervil River på hög volym och höll kvar lyckan i bröstet. För nu ska det bli ljusare.